Högskola och universitet: vad är skillnaden?

För dig som väljer ett kandidatprogram är det ofta mer avgörande vilken utbildning och examen du får än vilket av orden som står i lärosätets namn. Skillnaden blir särskilt relevant om du vill gå vidare till en viss master- eller forskarutbildning.

Jämförelsen gäller det svenska högskolesystemet

Här betyder högskola ett lärosäte som ger högskoleutbildning. Yrkeshögskola och folkhögskola är andra utbildningsformer. Ordet högskola används dessutom ibland som samlingsnamn för hela sektorn, inklusive universiteten. När någon säger ”jag studerar på högskolan” behöver personen därför inte jämföra två lärosätestyper. [3]

Utbildningarna ligger på grundnivå, avancerad nivå eller forskarnivå och omfattningen anges i högskolepoäng. Ett normalt års heltidsstudier motsvarar 60 högskolepoäng, oavsett om utbildningen ges vid en högskola eller ett universitet. [3]

Den formella skillnaden i examenstillstånd

Tabellen är avgränsad till statliga universitet och vanliga statliga högskolor. Konstnärliga högskolor och enskilda utbildningsanordnare har särskilda regler. För enskilda utbildningsanordnare krävs tillstånd för alla typer av examina. Gymnastik- och idrottshögskolan och Försvarshögskolan saknar det generella tillståndet för magisterexamen. [2]

Generellt tillstånd är inte samma sak som att varje ämne eller program erbjuds. Ett lärosäte kan ha rätt att ge en examensform utan att ha just den utbildning du vill läsa. Kontrollera därför det faktiska utbudet.

Betyder universitet automatiskt bättre utbildning?

Benämningen talar framför allt om lärosätets ställning och examensrättigheter. Den är inte ett färdigt svar på vilken utbildning som passar dig. Två program som leder till samma examensform kan ha olika kursinnehåll och inriktning. [1]

För generella examina av samma omfattning är de nationella examensmålen gemensamma. Det betyder inte att varje kurs, examination eller undervisningsupplägg är identiskt. Ett kandidatprogram kan lägga mer utrymme på ett visst ämne, medan ett annat ger fler valbara kurser. [3]

Om du vill bli antagen till ett bestämt program, läs dess behörighetskrav och kursplan. Att ett lärosäte är universitet säger inte att du automatiskt är behörig, och ett högskolenamn säger inte att antagningen är lättare.

Namn och examen måste hållas isär

Orden universitet och högskola är inte namnskyddade. Ett namn i en annons räcker därför inte för att visa att en utbildning leder till en erkänd svensk högskoleexamen. En diplom- eller certifikatutbildning utan examenstillstånd blir inte högskoleutbildning enbart genom namnet. [1]

Skilj också mellan lärosätet och examensbenämningen. Högskoleexamen är en bestämd generell examen på 120 högskolepoäng; det är inte en beteckning för alla examina som ges vid högskolor. Kandidatexamen omfattar 180 högskolepoäng, magisterexamen 60 på avancerad nivå och masterexamen 120 på avancerad nivå. [3]

Ett studieval i tre steg

Konstruerat exempel: Du jämför ett kandidatprogram på 180 högskolepoäng vid högskola A med ett på samma omfattning vid universitet B. Målet är att senare kunna söka en master i ett närliggande ämne.

1. Bekräfta examensbenämningen. Leder båda faktiskt till den kandidatexamen du behöver? En programsida med bara orden diplom eller certifikat behöver undersökas närmare.
2. Jämför huvudområde och kurser. Skriv ned vilka kurser i det aktuella ämnet som ingår. Jämför dem med de uttryckliga behörighetskraven för den master du funderar på. Samma totalantal poäng räcker inte för att visa att innehållet passar.
3. Kontrollera nästa utbildningssteg. Om du vill stanna vid samma lärosäte, kontrollera att just den masterutbildningen erbjuds och att det finns rätt examenstillstånd. Om den saknas kan du undersöka program vid ett annat lärosäte.

Om båda kandidatprogrammen läses på heltid blir den normala studietiden 180 hp ÷ 60 hp per år = 3 år. En master på 120 högskolepoäng motsvarar normalt ytterligare två års heltidsstudier. Det är en beräkning av omfattning, inte en garanti för antagning eller för din personliga studietakt. [3]

Anta att A passar bättre med din tänkta ämnesinriktning, men inte erbjuder den önskade mastern. Det behöver inte göra A till ett dåligt kandidatval. Den praktiska frågan är om kandidaten ger rätt förkunskaper för en master någon annanstans. Ta med kurslistan när du frågar om behörigheten; då kan svaret knytas till innehållet.

Om du vill doktorera

Undersök det ämne och den forskningsmiljö du vill arbeta i. Att en högskola har doktorandutbildning inom ett område innebär inte att den kan utfärda forskarexamina inom alla områden. Ett universitets generella tillstånd säger i sin tur inget om antalet platser eller om det finns en ledig doktorandtjänst i ditt ämne. [1] [2]

Kontrollfrågor inför fortsatt utbildning

• Vilken examen och vilket huvudområde får jag efter programmet?
• Vilka särskilda förkunskaper kräver nästa utbildning?
• Finns utbildningen vid det lärosäte jag vill söka till?
• Har lärosätet tillstånd för just den examensformen och det området?

Vanliga frågor

Är en kandidatexamen från en högskola en lägre examen?

Nej. Kandidatexamen ligger på grundnivå och omfattar 180 högskolepoäng oavsett lärosätestyp. Däremot kan innehåll och huvudområde skilja sig. [3]

Kan en högskola ge masterexamen och doktorsexamen?

Ja, med rätt tillstånd inom ett visst område. Kontrollera det enskilda lärosätets tillstånd och aktuella utbud. [2]

Källor

1. Universitets- och högskolerådet, Studera.nu: Universitet eller högskola?.
2. Universitetskanslersämbetet: Prövningar av examenstillstånd.
3. Universitetskanslersämbetet: Högskoleutbildningen.