Sverigedemokraterna, SD, beskriver sig som ett socialkonservativt parti med nationalistisk grundsyn. Medborgerlig Samling, MED, beskriver sin inriktning som liberalkonservativ. En tydlig skillnad finns i synen på offentlig sektor och marknadsstyrning: SD betonar en generell, solidariskt finansierad välfärd, medan MED vill minska den offentliga sektorn och ge större utrymme åt individer, företag och civilsamhälle. I konkreta förslag skiljer de sig exempelvis om hyror och elskatt. [1] [2] [3] [4] [5]
Sverigedemokraterna och Medborgerlig Samling: vad skiljer partierna åt?
SD beskriver sig som socialkonservativt med nationalistisk grundsyn, MED som liberalkonservativt. Se skillnader i välfärd, marknad, hyror och elskatt.
I den här jämförelsen
Här jämförs partiernas egna program och sakpolitiska texter som var tillgängliga den 15 oktober 2026. Det är en jämförelse av uttalade ståndpunkter, inte en bedömning av vilket parti som är bäst eller en redovisning av vad som redan har blivit svensk lag.
Skillnaderna sida vid sida
| Fråga | Sverigedemokraterna, SD | Medborgerlig Samling, MED |
|---|---|---|
| Ideologisk beteckning | Socialkonservativt, med nationalistisk grundsyn. [1] | Liberalkonservativt: liberal syn på individ och ekonomi kombineras med konservativa samhällsvärden. [3] |
| Offentlig sektor och välfärd | Betonar generell och solidariskt finansierad välfärd. [1] | Vill ha en mindre offentlig sektor, tydligare kärnuppgifter och större utrymme för civilsamhället. [3] [4] |
| Marknadens roll | Accepterar marknadsekonomi och privat ägande men vill väga ekonomiska mål mot sociala värden. [1] | Ger stor vikt åt ekonomisk frihet och vill minska offentliga ingrepp och regleringar. [3] |
| Hyror | Säger i valmanifestet 2026 nej till marknadshyror. [2] | Vill fasa ut hyresregleringen. [5] |
| Elskatt | Vill sänka elskatten till EU:s miniminivå. [2] | Anger som förslag att avskaffa elskatten. [4] |
| En viktig likhet | Privat ägande och företagande har en plats i samhällsmodellen. [1] | Privat ägande och företagande har en plats i samhällsmodellen. [3] |
Vad betyder socialkonservativ och liberalkonservativ här?
SD:s principprogram kopplar samman konservativa värden, nationell gemenskap och välfärd. Nationen har en central roll i beskrivningen av samhällsgemenskapen. Ekonomisk politik ska samtidigt bedömas utifrån mer än tillväxt: sociala och mänskliga värden ska vägas in. [1]
MED:s idéprogram kombinerar individens frihet och en fri ekonomi med ett konservativt perspektiv på samhällets utveckling. Tanken är att förändringar ska ta hänsyn till sådant som vuxit fram över tid, samtidigt som individen ska få större utrymme att bestämma över sitt liv. Programmet betonar också civilsamhällets betydelse. [3]
Orden överlappar alltså delvis. Båda innehåller ett konservativt drag, men tyngdpunkterna är olika. Det är mer informativt att undersöka vilka uppgifter partierna vill att det offentliga ska utföra och vilka beslut de vill lämna till andra än att försöka rangordna dem med ett enda ord som ”höger”.
Välfärd: en verklig skillnad utan en falsk motsättning
SD:s principprogram beskriver en generell och solidariskt finansierad välfärdsmodell. Skattenivån ska enligt programmet varken vara så låg att välfärden äventyras eller så hög att den hindrar försörjning och företagande. Det är därför missvisande att beskriva partiet som principiellt emot all offentlig välfärd eller alla skatter. [1]
MED vill minska den offentliga sektorn och koncentrera den till kärnuppgifter. I partiets skattepolitik kopplas lägre skatter till mindre offentliga utgifter. Men en mindre offentlig sektor betyder inte att alla gemensamma uppgifter försvinner: idéprogrammet ger fortfarande det offentliga en central roll i exempelvis vårdens finansiering. [3] [4]
Den relevanta frågan blir därför hur omfattande det offentliga åtagandet ska vara och hur det ska organiseras. Beskrivningarna ”SD vill ha stat, MED vill inte ha stat” och ”det ena partiet vill ha välfärd, det andra inte” gör jämförelsen mindre korrekt.
Två tydliga sakfrågor: hyror och elskatt
Hyrespolitiken går i olika riktningar
I SD:s valmanifest 2026 finns ett uttryckligt nej till marknadshyror. MED:s bostadspolitik anger i stället att hyresregleringen ska fasas ut. Det är en konkret konflikt om hur hyressättningen bör förändras, inte bara två olika ideologiska etiketter. [2] [5]
Här behöver man också skilja förslag från följder. Att ett parti föreslår en viss modell visar inte i sig hur hyran för en viss bostad skulle bli, när en förändring skulle ske eller vilka övergångsregler som skulle gälla. Sådana slutsatser kräver ett konkret genomfört regelverk och uppgifter om bostaden.
Lägre elskatt betyder inte samma slutnivå
SD anger målet att sänka elskatten till EU:s miniminivå. MED anger att elskatten ska avskaffas. Båda förslagen kan sammanfattas som lägre elskatt, men de uttrycker olika slutmål: en angiven miniminivå respektive ingen sådan skatt. [2] [4]
Detta är en beskrivning av partiernas förslag. Den avgör inte vilka ändringar som kan genomföras inom ett visst regelverk eller vad en enskild persons elräkning blir. Elskatt och hela elräkningen är heller inte samma begrepp.
Ett läsexempel: så upptäcker du en skillnad bakom samma rubrik
Föreställ dig två anonyma programkort med rubriken ”Lägre elskatt”. På kort A står ”sänk till EU:s miniminivå”. På kort B står ”avskaffa skatten”. Rubriken är gemensam, men när du läser verbet och slutmålet ser du att förslagen skiljer sig.
Jämför sedan två bostadskort: ”nej till marknadshyror” och ”fasa ut hyresregleringen”. Här är skillnaden ännu tydligare eftersom förändringsriktningen skiljer sig. Korten motsvarar de ståndpunkter som sammanställts ovan: A om elskatt och nej till marknadshyror återfinns hos SD, medan avskaffad elskatt och utfasad hyresreglering återfinns hos MED. [2] [4] [5]
Exemplet visar hur du kan läsa program mer precist: identifiera vad som ska ändras, vilket slutmål som anges och vad texten faktiskt säger om genomförandet. Då slipper du dra långtgående slutsatser från en gemensam formulering.
Betyder en gemensam ståndpunkt att partierna har samma politik?
Nej. Två partier kan dela en övergripande riktning, som lägre elskatt, men ange olika slutmål. En likhet i en fråga säger inte heller att de är överens om hyror, välfärdens omfattning eller andra sakområden. [1] [2] [3] [4] [5]
Program, sakpolitik och faktiskt beslutad politik
Ett princip- eller idéprogram beskriver långsiktiga utgångspunkter. Ett valmanifest eller en sakpolitisk sida anger mer konkreta förslag. För SD används här principprogrammet från 2023 och valmanifestet från 2026; för MED används det länkade idéprogrammet, reviderat i maj 2019, tillsammans med de aktuella sidorna om skatt och bostäder. Dokumenten har alltså olika ålder och funktion. [1] [2] [3] [4] [5]
Jämförelsen gör inga antaganden om mandat, regeringsdeltagande eller hur en viss förhandling har slutat. Sådana uppgifter är en annan fråga än vad partierna uttrycker i de programtexter som jämförs här.
Källor
- Principprogram 2023 – Sverigedemokraterna.
- Valmanifest 2026 – Sverigedemokraterna.
- Idéprogram – Medborgerlig Samling.
- Skatt – Medborgerlig Samling.
- Bostäder – Medborgerlig Samling.
Källorna kontrollerades den 15 oktober 2026. Texten har tagits fram med AI-stöd och illustrationerna är AI-genererade. Bilden är en illustration, inte dokumentation av ett verkligt test eller en verklig händelse.
