Samhälle och vardag

De eller dem: vad är skillnaden och när används de?

De är normalt subjekt och dem objekt. Lär dig vi/oss-testet, varför de röda skorna alltid får de och vad som gäller framför en som-sats.

Skriv normalt de när ordet är subjekt: ”De ringde.” Skriv dem när ordet är objekt eller står efter en preposition: ”Jag ringde dem” och ”till dem”. Men de är också bestämd artikel i uttryck som ”de nya skorna” – där ska det inte bli dem. [1]

Två personer skickar ett blankt kuvert till två mottagare, som en metafor för subjekt och objekt i en mening.
I den här jämförelsen
  1. De och dem i olika funktioner
  2. Vi/oss-testet i tre steg
  3. Först i meningen betyder inte alltid subjekt
  4. Varför heter det de här böckerna?
  5. De som eller dem som? Det beror på meningen
  6. Testa i egna meningar
  7. När passar dom?
  8. Källor

Skillnaden syns i skrift även när båda formerna uttalas dom. Den går att förstå utan att memorera varje möjlig mening. Börja med ordets funktion, inte med om det råkar stå tidigt eller sent i meningen. Här gäller modern skriven standardsvenska; personliga repliker och vardagligare texter kan ha andra stilval.

De och dem i olika funktioner

Samma personer, olika roller i meningen
FunktionDeDem
SubjektDe packar väskorna. Gruppen är subjekt. [1]Används normalt inte som subjekt i standardsvenska. [1]
ObjektInte grundformen i en enkel mening som ”Vi hjälper …”. [1]Vi hjälper dem. Gruppen är objekt. [1]
Efter prepositionKan förekomma med efterföljande bestämning, men är inte grundmönstret. [4]Brevet är till dem. Detta följer grundmönstret. [1] [4]
Bestämd artikelDe gröna mapparna ligger här. De hör till substantivfrasen. [1]Dem gröna mapparna är inte standardformen. [1]
Framför som-satsDe som cyklar väntar. Även ”Jag mötte de som cyklar” är möjligt. [1] [2]Jag mötte dem som cyklar. Här följs objektmönstret. [1] [2]
Snabbtest för pronomenByt till vi: Vi packar → de packar. [1]Byt till oss: Hjälp oss → hjälp dem. [1]

Vi/oss-testet i tre steg

Byt tillfälligt ut det osäkra pronomenet mot vi eller oss. Där vi fungerar väljer du de. Där oss fungerar väljer du dem. Testet prövar grammatisk form; personerna behöver inte vara desamma i den tillfälliga testmeningen. [1]

Exempel: ”Jag hoppas att … kommer före lunch.” Prova ”Jag hoppas att vi kommer före lunch”. Vi fungerar, alltså blir det ”Jag hoppas att de kommer före lunch”. Pronomenet är subjekt i bisatsen, trots att meningen börjar med jag.

I ”Kan du vänta på …?” blir testet ”Kan du vänta på oss?”. Skriv därför ”Kan du vänta på dem?”. Prepositionen på är också en ledtråd. Lägg inte till ett påhittat de-regelundantag bara för att frasen står sist i meningen. [1]

Om varken vi eller oss passar bör du kontrollera om ordet i stället är en bestämd artikel. I ”Jag tog de röda mapparna” fungerar det inte att bara byta de till vi eller oss. De hör ihop med röda mapparna, och ska stå kvar. Ett test som inte passar är en signal att analysera frasen, inte ett skäl att välja dem på chans. [1]

Först i meningen betyder inte alltid subjekt

Objekt kan flyttas fram. I ”Dem känner jag sedan tidigare” är jag subjekt och dem objekt. Normalisera ordningen: ”Jag känner dem sedan tidigare.” Vi/oss-testet ger ”Oss känner jag”, inte ”Vi känner jag”. Därför är dem rätt även i början. [1]

Frågan ”När kommer de?” har subjektet efter verbet. Testet ”När kommer vi?” visar att de är rätt. Vem som står först är alltså mindre användbart än vem eller vad som är subjekt i den aktuella satsen.

Varför heter det de här böckerna?

De kan vara bestämd artikel framför ett substantiv, ofta tillsammans med ett adjektiv eller här/där: de nya böckerna, de här böckerna, de där gamla husen. Den formen ändras inte till dem bara för att hela frasen är objekt eller följer en preposition. [1]

Jämför ”Jag lämnade nycklarna till dem” med ”Jag lämnade nycklarna till de nya grannarna”. I den första meningen ersätter dem personerna. I den andra är de en del av frasen de nya grannarna. Hela frasen följer efter till, men det gör inte artikeln till ett objektspronomen.

De som eller dem som? Det beror på meningen

Som subjekt i huvudsatsen skriver du de: ”De som anmält sig får ett mejl.” När uttrycket i stället är objekt kan både de och dem vara möjliga, exempelvis ”Jag hjälper de som väntar” och ”Jag hjälper dem som väntar”. Dem följer huvudsatsens objektmönster; de kan förstås som betydelsemässigt subjekt till väntar. [1] [2]

Variationen gäller inte utan vidare varje som-sats. I ”Jag hjälper dem som du tipsade mig om” syftar dem på personer som också är objekt i som-satsen. Där rekommenderas dem. Det är därför en dålig minnesregel att alltid skriva de före som eller alltid rätta de som till dem som. [1]

Även efter preposition kan en efterföljande bestämning ge variation, som i ”till de/dem som väntar”. För en neutral och konsekvent text fungerar dem när uttrycket är objekt eller följer preposition. Men beskriv inte den accepterade de-varianten som ett självklart skrivfel. [4]

Testa i egna meningar

Välj form innan du öppnar förklaringen. Meningarna är våra egna övningsexempel.

”Maja gav … biljetterna, men … kom för sent.” Vilka former behövs?

”Maja gav dem biljetterna, men de kom för sent.” Testa ”Maja gav oss biljetterna, men vi kom för sent”. Första luckan är objekt, den andra subjekt. [1]

”Vi tog bussen till … gamla husen.” Ska det vara dem efter till?

Nej: ”Vi tog bussen till de gamla husen.” De är bestämd artikel i frasen de gamla husen. Pronomenregeln efter en preposition kan inte användas på bara artikeln. [1]

”Jag fotograferade de som sprang.” Måste de ändras?

Nej. Här är både de som sprang och dem som sprang möjliga. Om du väljer dem följer du objektmönstret, men de kan fungera som betydelsemässigt subjekt till sprang. [1] [2]

När passar dom?

De och dem är de neutrala formerna i standardsvenska, exempelvis i en jobbansökan, ett protokoll eller en text i arbetslivet. Dom kan förekomma i personligare texter och i repliker som ska ligga nära tal. Det är alltså ett stilval, inte ett nytt grammatiskt bevis för att subjekt och objekt är samma sak. [3]

I en text som ska vara neutral och formell: använd de/dem och kontrollera osäkra meningar med vi/oss-testet. I en personlig dialog kan dom vara avsiktligt. Håll isär frågor om korrekt böjning från frågor om vilken stil du vill ge texten.

Källor

  1. När skriver man de och när skriver man dem? – Institutet för språk och folkminnen, Frågelådan.
  2. Kan man skriva Jag gillar de som sjunger eller bör man skriva Jag gillar dem som sjunger? – Institutet för språk och folkminnen, Frågelådan.
  3. När används dom och när används de/dem? – Institutet för språk och folkminnen, Frågelådan.
  4. Kan man använda de, han och hon som objekt eller efter preposition? – Institutet för språk och folkminnen, Frågelådan.

Källorna kontrollerades den 13 oktober 2026. Texten har tagits fram med AI-stöd och kontrollerats mot underlagen ovan. Huvudbilden är en AI-genererad illustration, inte ett fotografi eller en vetenskaplig figur.